Momentum vs trendföljning – två vägar till avkastning

När man pratar om systematiska aktiestrategier hör man ofta begreppen momentum och trendföljning. De låter lika – båda handlar om att följa styrkan i prisrörelser – men i grunden är de två olika angreppssätt. Skillnaden blir tydlig när man tittar på hur de fungerar i praktiken och vilka resultat de ger över tid.

I det här inlägget reder vi ut skillnaderna mellan momentum och trendföljning, visar en jämförelse mellan två strategier och avslutar med vad du bör tänka på om du vill använda dessa strategier.

Vad är momentum?

Momentum handlar om att köpa de aktier som gått bäst den senaste tiden, med antagandet att vinnare tenderar att fortsätta uppåt ett tag till. Strategin bygger på relativ styrka. Man jämför aktier mot varandra och väljer ut vinnare under en viss period, till exempel de senaste 6–12 månaderna.

Kännetecken för momentum:

• Högre omsättning och fler affärer.
• Avkastningen bygger på en bred ström av mindre vinster.
• Mindre beroende av enstaka extremvinnare.

Vad är trendföljning?

Trendföljning handlar om att identifiera om en aktie är i en stigande trend eller inte, och bara äga den så länge trenden är intakt. Det är en mer absolut metod, ofta baserad på glidande medelvärden eller prisnivåer – till exempel att köpa aktier som stänger på ny 52-dagars högsta. En trendföljande strategi har färre affärer och håller ofta kvar en aktie längre när en stark trend väl är igång. Det är därför trendföljning kan resultera i färre men stora vinster.

Kännetecken för trendföljning:

• Färre affärer och längre innehavstid.
• Några få stora vinnare står ofta för en stor del av avkastningen.
• Kan ofta skydda portföljen vid längre nedgångar genom exitregler.

Backtest: Momentum vs trendföljning

För att tydligt visa skillnaden kan vi studera backtest på två av våra strategier som handlar momentum och trendföljning på aktier. Backtest avser perioden 2006 till 2025. Resultaten nedan visar att strategierna har liknande CAGR (årlig avkastning), men vägen skiljer sig.

Vad säger statistiken?

Trendföljning gör betydligt färre affärer (474 jämfört med 1 206 för momentum) och håller kvar aktier längre, i genomsnitt 184 dagar. Det gör att strategin kan fånga upp stora och utdragna rörelser. Det är också därför den har en extrem toppvinst på nästan +1987 % – ett tecken på att några få vinnare kan bära en stor del av resultatet.

Momentum, däremot, roterar snabbare mellan aktier, med en genomsnittlig innehavstid på bara 76 dagar. Istället för att förlita sig på enstaka ”monstertrender” bygger momentum sin avkastning på många kortare och jämnare vinster.

Trots dessa olikheter landar båda strategierna på en nästan identisk årlig avkastning (CAGR kring 17 %), men vägen dit är helt olika:

• Trendföljning: Färre affärer, större enskilda vinster och mer beroende av att fånga de riktigt stora trenderna.
• Momentum: Fler affärer och en jämnare resultatskurva tack vare många mindre vinster.

Fördelning vinster och förluster: Pure Momentum OMX Weekly

Fördelning vinster och förluster: Trend Following OMX Weekly

Innehav i de två olika strategierna

Momentumstrategin roterar mellan de aktier som haft bäst volatilitetsjusterad utveckling, medan trendföljningsstrategin håller längre positioner och fokuserar på aktier med starka uppåttrender.

Nedan ser du en sammanställning av aktuella innehav. Backtest använde max 20 innehav i portföljerna och vi kan se att 10 av innehaven är gemensamma för närvarande.

Det är tydligt att momentumstrategin roterar mer aggressivt och fångar bolag med nyliga uppgångar, medan trendföljningen har fler ”hållfastare” trender och kan hålla aktier längre. Överlappen visar att vissa bolag har både kortsiktigt momentum och långsiktig trendstyrka, vilket gör dem extra starka kandidater.

Nuvarande innehav: Pure Momentum OMX Weekly

Bra att tänka på

• Disciplin och regler är A och O. Både momentum och trendföljning fungerar bara om man konsekvent följer sina signaler.
• Kombinationen kan vara kraftfull. Exempelvis att välja aktier med starkt momentum men bara köpa dem när hela marknaden är i en positiv trend.
• Diversifiering behövs alltid. Båda strategierna kan ha perioder av svaghet.
• Tålamod är nyckeln. Trendföljning kräver tålamod för att rida på vinnarna, medan momentum kräver att man orkar med rotationen.

Kom ihåg att trendföljning ofta är beroende av ett fåtal extremt starka vinnare för att skapa den långsiktiga avkastningen (CAGR). Strategin låter vinnarna löpa länge och det är dessa enskilda ”monstertrender” som kan bära en stor del av portföljens totala resultat. Om man missar en eller två av dessa kan avkastningen sjunka kraftigt.

Momentum, å andra sidan, har högre omsättning och roterar kontinuerligt mellan de starkaste aktierna. Därför blir strategin mindre beroende av enskilda extremvinnare och bygger istället avkastningen på en mer jämn ström av kortare uppgångar.

Slutsats

Statistiken visar tydligt att både momentum och trendföljning kan leverera hög avkastning, men på helt olika sätt. Trendföljning glänser när stora och utdragna trender uppstår, och strategin är mer beroende av att fånga dessa vinnare – missar man dem kan avkastningen rasa. Momentum å andra sidan lever på konstant rotation och bygger avkastningen på många mindre men stabila vinster, vilket gör strategin mindre känslig för enskilda extremcase.

Trots att båda strategierna har en liknande långsiktig avkastning (CAGR) skiljer sig vägen dit. Trendföljning med 52-veckors utbrott är mer långsiktig och rider på några få stora vinnare, medan momentumstrategin med 120-dagars lookback bygger sin avkastning på fler och kortare affärer. Det är därför inte en fråga om vilken som är ”bäst” i absoluta tal, utan snarare en illustration av hur två olika metoder kan utnyttja marknadens styrka på olika sätt.

Det är därför inte en fråga om rätt eller fel strategi. Det handlar mer om smak och vilken typ av resa man föredrar. Vissa gillar att låta vinnarna löpa och ha färre affärer (trendföljning), medan andra föredrar en snabbare rotation och jämnare vinster (momentum).