Under rapportperioder tjatar jag alltid om kursreaktioner.

Hur marknaden tar emot en rapport ger indikation på framtida kursutveckling.

En aktie som stiger på en dålig rapport är en signal om att aktien är efterfrågestyrd.

Investerare tenderar att underreagera på positiv information och en drift i aktien skapas.

Post–earnings-announcement drift

Ni som läst finans på universitetet har förmodligen stött på begreppet Post–earnings-announcement drift.

Anomalin förklarades av J. Ball & P. Brown, ‘An empirical evaluation of accounting income numbers’, Journal of Accounting Research, 1968.

Information från ChatGPT:

Post Earnings Announcement Drift (PEAD) är ett fenomen på finansmarknaderna där aktiepriserna tenderar att fortsätta röra sig i samma riktning som en initial reaktion på ett företags resultatrapport.

Det innebär att om ett företag rapporterar bättre resultat än förväntat och aktiekursen stiger omedelbart efter tillkännagivandet, tenderar aktiekursen att fortsätta stiga under de följande veckorna eller månaderna. På samma sätt, om företaget rapporterar sämre resultat än förväntat och aktiekursen faller, tenderar aktiekursen att fortsätta sjunka under en tid.

Här är några nyckelpunkter om PEAD:

• Initial reaktion: Efter ett företags resultatrapport (earnings announcement), reagerar marknaden omedelbart på informationen. Om rapporten överträffar förväntningarna kan aktiekursen stiga snabbt; om den underpresterar kan kursen falla snabbt.
• Fortsatt drift: Efter den initiala reaktionen tenderar aktien att fortsätta röra sig i samma riktning under en period, ofta flera veckor till månader. Detta är PEAD.
• Orsaker: Det finns flera teorier om varför PEAD inträffar. En är att marknaden är långsam att fullt ut integrera ny information i aktiepriset. En annan teori är att investerare är överdrivet konservativa i sin reaktion på ny information, vilket leder till en gradvis justering av aktiepriset.
• Strategier: Investorer och handlare kan försöka utnyttja PEAD genom att köpa aktier som rapporterat bättre än förväntade resultat och sälja eller korta aktier som rapporterat sämre än förväntade resultat.
• Effektiv marknadshypotes: PEAD utmanar den starka formen av den effektiva marknadshypotesen (EMH), som säger att alla tillgängliga informationer alltid reflekteras i aktiepriserna omedelbart.

Existerar anomalin fortfarande?

Givetvis, annars hade jag inte skrivit om den.

Här är ett blogginlägg med några år på nacken där bloggaren inspirerats av min marknadsanalys.

Låt oss köra statistiken för bolagen på Stockholmsbörsen för att inkludera senaste åren. Vi tittar på 40 senaste kvartalen.

Statistik PEAD för Stockholmsbörsen

Vad vi kan ta med oss av graferna nedanför är att vi inte ska vara rädda för att köpa aktier som stigit på sin rapport.

Många tänker:

“Aktien har redan stigit och jag har missat köpa. Köper den här aktien istället som ser billigare ut.”

Tänk inte som de flesta andra!

Vi ska inte vara rädda för att köpa aktier som stiger. Aktiearknaden är inte butiken där vi gillar att handla på rea.

Snittavkastning 50 dagar för negativa och positiva rapportreaktioner

Snittavkastning 20 dagar för negativa och positiva rapportreaktioner

Vinstklockan

Vinstklockan illustrerar konceptet och visar i grova drag hur det brukar se ut efter att vi fångar upp positiva överraskningar.

Dessa överraskningar skapar prismomentum och sedan positiva vinstrevideringar och tillväxtmomentum.

Handlar man momentum befinner man sig ungefär mellan klockan 8 – 1 (13).

Rapportreaktioner

Bland innehaven i modellportföljerna har 15 av 63 bolag rapporterat.

Största negativa kursreaktioner* har varit Addnode (-16%) och Protector (-11%).

Vägs upp om många positiva överraskningar från bland annat Hexatronic (18%), Peab (+8%), ITAB (+6%), Proact IT (+5), Inwido (+13).

För att ta del av rapportreaktioner krävs inloggning till analysplattformen.

Logga in

Är du inte kund? Öppna ett konto för att få tillgång till vår analystjänst.