När börsen faller stort, som den gjort senaste tiden, söker många efter en förklaring. Det är mänskligt. Och svaren finns ofta snabbt tillgängliga i media: någon politiker säger något, räntan höjs eller oro för att konjunkturen bromsar in.

Men det finns ett problem med den här typen av nyhetslogik: den fångar bara hälften av sanningen. För marknaden påverkas inte bara av vad som händer i omvärlden. Den påverkas också – och ibland ännu mer – av hur den reagerar på det som händer. Det är här skillnaden mellan exogena och endogena krafter kommer in.

“The idea that the market is moved by news — external events — is a very inefficient way to look at the market. Most of the market’s movements are endogenous; they come from the market itself.” – Benoit Mandelbrot (The (Mis)Behavior of Markets)

Exogena krafter – sånt du läser om i nyheterna

Exogena krafter är yttre händelser som påverkar marknaden: politik, centralbanksbeslut, krig, pandemier, handelskonflikter, you name it. Dessa händelser är oftast det som får rubrikerna, och de ger en tydlig berättelse att haka upp sig på:

“Börsen föll på grund av ränteoro“

“Nedgång efter nya handelstullar från USA“

Så långt allt väl. Men varför föll börsen 2% just idag och inte igår? Varför faller vissa aktier mycket mer än andra? Och varför fortsätter nedgången flera dagar efter att nyheten redan släppts?

Endogena krafter – marknadens egen psykologi

Det är här endogena krafter kommer in. Det är sådant som kommer inifrån marknaden själv: hur investerare är positionerade, vilka nivåer de bevakar, hur algoritmer reagerar på prisrörelser, och hur sentimentet påverkar beteenden.

Ett konkret exempel: S&P 500 föll nyligen under sitt 12-månaders glidande medelvärde.

• Klicka här för att se video om säljsignalen i S&P 500

Många professionella investerare och systematiska strategier använder just den här typen av trendfilter. När priset faller under en sådan nivå kan det trigga säljorder – inte på grund av någon nyhet, utan för att reglerna säger att man ska minska risk när trenden vänder. Och när många gör samma sak samtidigt, blir det en självförstärkande rörelse – som i sin tur kan få ännu fler att trycka på säljknappen.

Nyheter förklarar inte alltid marknaden

Det här innebär att marknaden kan reagera kraftigt – även utan någon ny dramatisk nyhet. Ibland är det just frånvaron av goda nyheter som gör att det tekniska läget får övertaget.

Så även om media gärna vill ge dig en tydlig orsak–verkan-förklaring (“börsen föll på grund av X”), så är verkligheten mer komplex. Ofta samverkar yttre och inre krafter:

• En negativ nyhet (exogen kraft) blir en tändande gnista
• Marknadens struktur och sentiment (endogena krafter) gör att elden sprider sig

Prisbaserade signaler är verktyg – inte facit

Det är viktigt att skilja på systematiska strategier som använder prisdata för att fatta beslut – och föreställningen om att priset förutspår framtiden.

Många robusta strategier använder prisrörelser för att avgöra när det är rätt att gå in eller ut ur marknaden. Den här typen av trendföljande eller jämviktspendlande logik kan fungera mycket bra över tid – men dessa system är inte immuna mot regimskiften.

När marknaden går från ett trenddrivet klimat till ett mer sidledes, volatilt eller nyhetsstyrt läge kan signalerna fungera sämre.

Det är en vanlig missuppfattning – särskilt bland nybörjare som blivit frälsta på teknisk analys – att priset i sig skulle vara ett facit över framtiden. Att teknisk analys skulle vara ledande.

Men priset är ingen kristallkula. Det är en spegling av det som redan har hänt – och hur marknaden hittills har valt att reagera på den informationen.

Att följa priset är ofta smartare än att gissa. Men att tro att priset leder verkligheten är att blanda ihop karta och terräng.

Slutsats

Att förstå både exogena och endogena krafter ger en djupare insikt i hur marknaden fungerar. Nyhetsrubriker kan förklara vad som hände – men inte alltid varför marknaden rörde sig så mycket som den gjorde.

De verkliga rörelserna kommer ofta inifrån. Därför är det inte de som skriker högst i media man bör lyssna på – utan marknaden själv.