Äntligen rapportperiod med nya data från bolagen för investerare att absorbera. Man brukar säga att marknaden är snabb på att prisa in ny information. Men stämmer det verkligen eller finns det en anomali som vi kan ha i åtanke vid rapportperioder?

Något som forskningen länge har lyft fram är att investerare tenderar att underreagera på ny information, vilket skapar en drift i aktien. Detta brukar kallas för Post–earnings-announcement drift.

Anomalin förklarades av J. Ball & P. Brown, ‘An empirical evaluation of accounting income numbers’, Journal of Accounting Research, 1968.

Information från ChatGPT:

Post Earnings Announcement Drift (PEAD) är ett fenomen på finansmarknaderna där aktiepriserna tenderar att fortsätta röra sig i samma riktning som en initial reaktion på ett företags resultatrapport.

Det innebär att om ett företag rapporterar bättre resultat än förväntat och aktiekursen stiger omedelbart efter tillkännagivandet, tenderar aktiekursen att fortsätta stiga under de följande veckorna eller månaderna. På samma sätt, om företaget rapporterar sämre resultat än förväntat och aktiekursen faller, tenderar aktiekursen att fortsätta sjunka under en tid.

Här är några nyckelpunkter om PEAD:

• • Initial reaktion: Efter ett företags resultatrapport (earnings announcement), reagerar marknaden omedelbart på informationen. Om rapporten överträffar förväntningarna kan aktiekursen stiga snabbt; om den underpresterar kan kursen falla snabbt.
  • Fortsatt drift: Efter den initiala reaktionen tenderar aktien att fortsätta röra sig i samma riktning under en period, ofta flera veckor till månader. Detta är PEAD.
  • Orsaker: Det finns flera teorier om varför PEAD inträffar. En är att marknaden är långsam att fullt ut integrera ny information i aktiepriset. En annan teori är att investerare är överdrivet konservativa i sin reaktion på ny information, vilket leder till en gradvis justering av aktiepriset.
  • Strategier: Investerare och handlare kan försöka utnyttja PEAD genom att köpa aktier som rapporterat bättre än förväntade resultat och sälja eller korta aktier som rapporterat sämre än förväntade resultat.
  • Effektiv marknadshypotes: PEAD utmanar den starka formen av den effektiva marknadshypotesen (EMH), som säger att alla tillgängliga informationer alltid reflekteras i aktiepriserna omedelbart.

Existerar anomalin fortfarande?

Låt oss analysera statistiken för bolagen på Stockholmsbörsen. Vi granskar medianutvecklingen baserat på data från de senaste 30 kvartalen.

Effekten är särskilt stark för bolag som har haft en kraftig kursuppgång i samband med en rapport – dessa tenderar ofta att fortsätta stiga under de följande tre månaderna.

Hur ska vi tänka?

Det är lätt att tänka att en aktie som stigit på en rapport redan har dragit iväg och att man ”missat” köpa. Det finns dock inget i statistiken som stödjer att detta är ett rationellt tänkesätt.

Naturligtvis kan allt hända, och statistiken visar endast genomsnittliga trender. Slumpen är något vi alltid måste acceptera. Men tänk på att det som ofta känns rätt, sällan är korrekt på börsen. Agerar vi som alla andra blir det svårt att vara bättre än genomsnittet.

Vi bör inte vara rädda för att köpa aktier som har stigit på sin rapportdag. Investerare tenderar att underreagera på ny information, och aktien drar ofta vidare i samma riktning som rapportreaktionen.

Rapportreaktioner under denna rapportperiod

Hittills under rapportperioden har det varit mer stolpe in än stolpe ut för våra innehav i modellportföljer. Stora uppgångar i bland annat Ericsson och TF Bank.

Fram till stängningen tisdagen 22 oktober har knappt 20 % av bolagen i Sverige rapporterat. Av dessa har 32% slagit vinstförväntningarna och 54% haft en positiv rapportreaktion.

Nedanför ser vi bolag som stigit eller fallit med 3% eller mer på rapport. Jag har inkluderat bolag från OMXSPI (Sverige), OBX (Norge), OMXC (Danmark) och OMXH (Finland).